Saknad

Om min första hund Zac fortfarande var vid liv så skulle han ha fyllt fem år idag ♥ Han fick lämna mig alldeles för tidigt för snart tre år sedan då han omkom i en olycka. Jag längtar så till dagen då det är dags för en prickigkorv att introduceras till familjen igen men det dröjer nog snudd på 10 år till.
 
När vi skaffade Raven var det för nära inpå Zacs död för att jag skulle vara bekväm med att skaffa en ny dalmatiner och därför föll valet på en av min sambos favoritraser (flatcoated retriever), som han vuxit upp med. Nästa hund (som KANSKE kommer till vintern eller början av 2018, hihi) kommer inte vara en stor ras eller en ras som kräver mycket mental stimulering. Vi har kommit överrens om att inte ha två stora hundar så länge vi bor i lägenhet och jag kommer inte ha tid eller ork att ha två hundar som kräver en hel del mental stimulering nu när vi har en liten knodd i familjen, och att det kommer fler knoddar inom snar framtid är mer än en möjlighet. Därför blir det en liten ras som nöjer sig med fysisk stimulering som att springa lös (eller i lina beroende på vilken ras vi väljer) på promenader i skogen och bara vardaglig mental träning. Så nästa gång en dalmatiner kan komma på tal är först efter att Raven har gått bort, vilket ska dröja minst 10 år enligt min mening. 
 
 

 
 
 
Publicerades: Onsdag den 12 April, 2017, klockan 18:04
2012 - 2018 © Alexandra Sveen