Blött träningspass

Det blev minsann inget spårande så som jag hade planerat för det har regnat till och från i två dagar i sträck. Imorgon ska det vara uppehåll och likaså över helgen (säger SMHI hittills i alla fall...) så lite spårande lär det bli i helgen. Istället har vi fått roa oss med lite sök- och markeringsträning med svärmorsan. Äckligt nog så regnade det ganska rejält så man blev ordentligt blöt men regnet störde nog mer oss tvåbenta än hundarna. Raven är i alla fall en som struntar fullständigt i om det regnar eller ej när det kommer till att få jobba. Raven fick bli först ut och hon hämtade in fem dummies utan större svårigheter. Jag har börjat träna in att hon ska stanna framför eller bredvid mig när hon lämnar och det går väl så där. Hon kommer in utan problem och håller sig nära men hon liksom cirkulerar runt mig och vänder rumpan (så jag ska klia henne). Men en gång lyckades jag få henne att sätta sig i fotposition med dummyn innan hon lämnade den. Något som jag är väldigt nöjd med henne över är att hon aldrig släpper den innan jag tar den. Jag kan inte minnas en enda gång som hon släppt den på marken.
 
Efter att hon kört fick hon vara passiv medan de andra fyra hundarna fick köra. Ett bra tillfälle för henne att träna på mitt passivitetskommando "Chilla". Under tiden hon jobbade fick hon dessutom ordentligt med störning då de andra hundarna sjöng i kör men hon jobbade på som om hon inte märkte av det. När det var hennes tur igen så hämtade hon utan problem in tre stycken men på den fjärde så plockade hon upp den och sprang för att leta efter den sista - utan att komma till mig först för att lämna av. Jag var tvungen att ropa på henne två gånger innan hon kom in. Men sedan flöt det på igen.
 
Heffa och Raven väntar på sin tur.
 
Markeringsträningen var hon inte lika skarp på måste jag medge. Det har alltid gått bra när vi kört det själva i högt gräs eller tätt blåbärsris, men just igår gick det inte så bra som jag väntat mig. Dummyn släppted av svärmor och blev liggande klart och synligt drygt 20 meter bort från oss. När jag skickade Raven sprang hon 18 meter, började sedan nosa runt som en dåre och fick sedan syn på svärmor som hon tyckte att hon skulle hälsa på. Då fick jag fya på henne från håll och upprepa kommandot för att påminna henne om vad hon skulle göra. Efter ytterligare lite letande hittade hon den. Det enda lilla hindret som fanns (trots att dummyn var fullt synlig) var att berget efter 18 meter blev 30 cm högre. Tycker inte det lilla borde påverka så mycket men alla hundarna stannade vid 18 meter och nosade frenetiskt innan de till slut hittade dummyn.
 
På morgonen innan träningen fick sig Raven ett ordentligt skrovmål (bokstavligt talat, hah!), nämligen en halv bröstkorg från ungtjur. Den har hon mumsat på i nu två dagar utan att helt ha ätit upp men den är så värdefull för henne, det är knappt så att Ebba får smaka på den (;
Apropå Ebba så fick hon komma ut för första gången hos oss och hon tyckte nog att det var ganska spännande. Fast jag måste medge att jag är väldigt glad att vi hade med oss Raven ut samtidigt. Inte bara för Ebbas skull utan för min egen också. Jag kände mig ganska fånig över att gå runt med en katt i koppel av någon anledning. 
 
 
 
 
 
Publicerades: Onsdag den 21 Oktober, 2015, klockan 21:38
2012 - 2018 © Alexandra Sveen